Publicerade forskningsrapporter

 

Ger skola eller fritid livet mest mening? – en studie bland barn och ungdomar utifrån ålder, kön och social bakgrund

Syftet med den här rapporten är att undersöka barnens och ungdomarnas åsikter om det är skolan eller fritiden som de tycker ger livet mest mening. Detta syfte kan sammanfattas i följande problemställningar:

  •  Vilket ger mest mening – skola eller fritid?
  • Hur varierar inställningen beroende på kön och ålder?
  • Skiljer sig resultaten mellan olika kommuner?
  • Har det skett förändringar över tid? Här studeras tidsperioden 1998-2019.
  • Vad är det i banens/ungdomarnas sociodemografiska och socioekonomiska bakgrund som i första hand påverkar ställningstagandet? Här studeras påverkan från familjeförhållanden, socio- ekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund.

Publicerad november 2021. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ung livsstil Malmö 2021

Huvudsyftet med den här undersökningen är att studera barns och ungdomars levnadsvillkor och livsstil i Malmö med speciell inriktning på idrott, kultur, fritid och hälsa. Inom detta är syftet även:

  • Att jämföra resultaten i Malmö med resultaten i andra kommuner
  • Att jämföra resultaten i högstadiet i Malmö 1996, 2015 och 2019

Publicerad oktober 2021. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Tjejer i gymnastikförening – en studie av hälsa, besvär, livskvalitet och matvanor i åldrarna 10 – 15 år

Syftet med den här rapporten är:

  • Att undersöka den självskattade hälsan bland tjejer som är med i en gymnastikförening.
  • Att undersöka psykiska och fysiska besvär bland tjejer som är med i en gymnastikförening.
  • Att undersöka livskvaliteten bland tjejer i gymnastikförening.
  • Att undersöka matvanorna bland tjejer i gymnastikförening.
  • Att undersöka orsakerna till att tjejer slutar i en gymnastikförening.

Publicerad november 2020. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Vilka slutar i en idrottsförening men är kvar i en annan och vilka lämnar helt idrottsförening?

Syftet med rapporten är att närmare analysera vad som karakteriserar den grupp barn/ungdomar som lämnar idrotten, det vill säga som tidigare varit med i idrottsförening men vid undersökningstillfället inte är det. Följande frågeställningar behandlas:

  • Hur stor andel lämnar idrotten totalt samt i relation till kön och ålder? 
  • Hur varierar andelen som lämnat idrotten med hänsyn till sociodemografisk och socioekonomisk bakgrund innefattande kön, ålder, familjesituation, familjens socioekonomiska ställning samt svensk/utländsk bakgrund? 
  • Skiljer de som lämnat idrotten ut sig när det gäller vad som är viktigt inom idrott/motion?
  • Skiljer de som lämnat idrotten ut sig speciellt när det gäller vilka skäl man anger till att ha slutat?
  • Skiljer de som lämnat idrotten ut sig speciellt när det gäller vilka skäl man anger till att ha slutat?
  • Skiljer de som lämnat idrottsförening ut sig från de som är kvar när det gäller hälsosituationen?

Publicerad juni 2020. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Hur många deltar inte i det offentligt subventionerade fritids- och kulturutbudet?

Syftet med den här rapporten är

  • Att studera hur många av barnen/ungdomarna i mellan-, högstadiet och gymnasiet som är utomstående och studera om det skett förändringar över tid.
  • Hur andel utomstående varierar beroende på kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, svensk/utländsk bakgrund samt kommun och undersökningsår.
  • Att studera gruppens hälsa och livskvalitet i jämförelse med de som nyttjar de offentligt subventionerade verksamheterna. 

Publicerad januari 2020. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ökar ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund när barn och ungdomar är med i flera idrotter?

Syftet med den här rapporten är att undersöka om ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund ökar från ett medlemskap i en idrottsförening till två eller flera medlemskap. Publicerad maj 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Matvanor och deras betydelse för hälsa och livskvalitet − En studie av mellan- och högstadieelever samt gymnasieelever i Stockholm

Syftet med rapporten är att studera hur matvanor ser ut bland barn/ungdomar i Stockholm och hur dessa varierar med barnens/ungdomarnas sociodemografiska och socioekonomiska bakgrund. Följande tre problemställningar behandlas i rapporten:

  • Undersöka hur matvanor ser ut och hur de varierar beroende på kön, ålder och social bakgrund i övrigt
  • Studera koppling mellan matvanor och fysisk aktivitet
  • Studera inverkan av matvanor och fysisk aktivitet på hälsa och livskvalitet

Publicerad april 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Vilka värden söker barn och ungdomar i fotbollsförening?

Syftet med rapporten är att undersöka vilken vikt barn och ungdomar som är med i fotbollsförening lägger vid de tre dimensionerna; investering i idrott, investering i kroppen och idrottens egenvärde. Frågeställningarna som besvaras och diskuteras i rapporten är:

  • Skiljer sig de som ägnar sig åt fotboll från de som ägnar sig åt andra lagidrotter och de som sysslar med individuella idrotter när det gäller vilken vikt man lägger vid dessa tre dimensioner?
  • Varierar sådana eventuella skillnader beroende på kön och ålder?
  • Finns det tecken på att skillnaden mellan dessa tre grupper har förändrats över tid?

Publicerad april 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Vilka organiserade fritidsaktiviteter vill barn/ungdomar utöva på sin fritid?

Syftet med rapporten är att studera barns och ungdomars intresse för att utöva/delta i en rad offentligt organiserade fritidsaktiviteter samt studera hur detta intresse varierar beroende på social bakgrund – kön, ålder, familjesituation, socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund samt boendeområde. Publicerad mars 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Vilka värden söker barn och ungdomar som är aktiva i olika idrottsgrenar?

Syftet med denna rapport är att undersöka vilken vikt barn/ungdomar som ägnar sig åt olika idrottsgrenar inom idrottsföreningens ram lägger vid olika saker inom idrotten. Vad som bedöms som viktigt i idrotten sammanfattas i tre dimensioner – investering i idrott, investering i kroppen och idrottens egenvärde. Publicerad januari 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ökar ojämlikheten i föreningsidrotten?

Syfte med den här rapporten är:

  • Att beskriva hur deltagandet i föreningsidrotten bland barn och ungdomar (RF-idrotten) skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper översiktligt från 1939 till 2012 och i detalj 2013–2017.
  • Att undersöka om ojämlikheten inom föreningsidrotten utifrån socioekonomisk bakgrund har ökat, är oförändrad eller har minskat.
  • Att undersöka om sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och deltagande i föreningsidrotten kvarstår efter kontroll för utländsk bakgrund bland killar respektive tjejer, dvs. i vilken utsträckning deltagandet i idrottsförening direkt påverkas av socioekonomisk bakgrund.

Publicerad januari 2019. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Vilka värden söker barn och ungdomar inom idrotten?

Syftet med denna rapport är att studera hur dessa värderingar varierar beroende på kön, ålder, familjesituation, familjens socioekonomiska ställning, svensk/utländsk bakgrund samt om man är med i idrottsförening eller ej. Publicerad november 2018. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Matvanor och hälsa

Syftet med den här rapporten är att studera ungdomars matvanor. Utgångspunkten är svar från högstadieelever i en enkät som genomfördes 2015 i samarbete mellan fritidsförvaltningen i Malmö och projektet Ung livsstil. Publicerad juni 2018. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Jämställd och jämlik!

En studie av hälsa och offentligt resursutnyttjande på fritidsområdet bland barn och ungdomar i Stockholm stad i jämförelse med andra kommuner. Publicerad november 2017. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ung livsstil Malmö

En studie av ungdomar i högstadiet som undersöker det offentliga resursutnyttjandet inom fritidsnämndens uppdrag, ungdomars delaktighet samt önskemål om vilka anläggningar och verksamheter fritidsnämnden ska satsa på. Rapporten undersöker även högstadieungdomars hälsa och livskvalitet och dess samband med villkoren på fritiden samt föreslår sätt att följa upp det offentliga resursutnyttjandet på fritiden samt ungdomars hälsa. Publicerad juni 2017. Läs hela rapporten här (pdf)

 

För tjock, för mager eller lagom

En studie av barn/ungdomars uppfattning av sig själva på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Publicerad maj 2016. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Fritiden för personer i gruppbostad

Syftet med denna rapport är att undersöka hur vuxna boende på gruppbostad tillbringar sin fria tid. Detta innebär att undersöka vad de gör, var de bedriver olika aktiviteter samt att undersöka i vilken utsträckning de är ensamma eller tillsammans med andra. I förlängningen är syftet också att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och män, personer med olika nivåer av intellektuell funktionsnedsättning respektive personer i olika åldrar. Publicerad augusti 2015. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ung livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan

Denna forskningsrapport handlar om ungdomar i Haninge kommun, Jönköpings kommun och Stockholms stad. Fokus är riktat mot äldre ungdomar i gymnasiet men även tonåringar i högstadiet beskrivs. I rapporten har vi undersökt livsvillkoren gällande ungdomar som går i grundsärskolan (högstadiet) och i gymnasiesärskolan på nationellt program. Publicerad februari 2015. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Segrar föreningslivet?

Syftet med den här forskningsrapporten är att undersöka:

  1. Hur stor andel av barn och ungdomar som är med i en förening i dag och hur förändringen är över tid.
  2. Vilka barn och ungdomar som deltar.
  3. I vilken grad ungdomar har uppdrag i förening och hur förändringar ser ut över tid.

Publicerad december 2014. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Ungas livsstil i låg- och högstatusområden

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur levnadsförhållandena och preferenser skiljer sig mellan ungdomar i låg- och högstatusområden när det gäller social bakgrund, skola, fritid, hälsa med till denna relaterade levnadsvanor och livskvalitet. Publicerad december 2014. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Kamratrelationer och kamratstöd bland ungdomar i särskolan

Syftet med denna rapport är att studera kamratumgänge, speciellt vad gäller kontakter med elever utanför särskolan och känslomässigt stöd från kamrater mer allmänt samt att undersöka hur detta kan kopplas till särskoleelevernas hälsa och livskvalitet. Publicerad november 2014. Läs hela rapporten här (pdf)

 

Spontanidrott för vilka?

Syftet med rapporten är att undersöka i vilken utsträckning pojkar/män respektive flickor/kvinnor nyttjar planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Publicerad juni 2012. Läs hela rapporten här (pdf)