Alla barn och ungdomar, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ha samma möjligheter att utöva idrott. Det har varit ett gemensamt mål för Riksidrottsförbundet, staten och kommunerna. Trots detta visar Ung livsstils nya forskningsrapport att målet om jämlikhet inte uppnåtts.
Sammanfattningsvis kan konstateras att jämlikhetsmålet inte uppnåtts vid något tillfälle sedan första studien för 80 år sedan och att ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund har ökat under de senaste åren när det gäller barns och ungdomars deltagande i föreningsidrotten.
Forskningsrapporten visar:
- Att barn, ungdomar och vuxna i de högre socioekonomiska grupperna har genomgående varit överrepresenterade inom föreningsidrotten (RF-idrotten) sedan den första studien som genomfördes för 80 år sedan. Störst är skillnaderna bland tjejer/kvinnor.
- Ung livsstils egna studier i ett antal kommuner sedan 1985 visar att barn och ungdomar i de högre socioekonomiska grupperna har varit överrepresenterade i föreningsidrotten. Störst är skillnaderna bland tjejer.
- Att studierna som genomförts inom Ung livsstil efter 2013 visar entydigt att barn och ungdomar från högre socioekonomiska grupper i betydligt större utsträckning deltar i föreningsidrotten än de i lägre socioekonomiska grupper. Detta gäller även efter kontroll för utländsk bakgrund, dvs. både bland dem som har svensk respektive utländsk bakgrund. Fortfarande gäller att skillnaderna är större bland tjejer än bland killar.
- Att ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund har ökat i Stockholm och i de flesta andra kommuner där upprepade studier genomförts. Inte i något fall har ojämlikheten minskat.
Ung livsstils egna studier bygger i den här rapporten på svar av 77 857 barn i mellanstadiet och ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Urvalsramen för studierna är samtliga skolelever i medverkande kommuner. Urvalet utgår från en definierad urvalsram och har genomförts slumpmässigt. Svarsfrekvensen i alla enskilda studier som genomförts sedan 1985 är lägst 70%.
Läs hela rapporten här.