Idag släpper vi i forskningsprojektet Ung livsstil en ny rapport – Matvanor och deras betydelse för hälsa och livskvalitet – En studie av mellan- och högstadieelever samt gymnasieelever i Stockholm.
I rapporten redovisas hur matvanorna ser ut bland barn och ungdomar i Stockholm samt hur dessa varierar med kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, boendeområde och socioekonomi. Resultaten visar även hur kopplingen ser ut mellan fysisk aktivitet och matvanor samt hur matvanorna påverkar hälsa och livskvalitet. Stockholmsbarnens/ungdomarnas matvanor jämförs även med hur det ser ut i andra kommuner.
Ett urval av resultaten visar att ungefär hälften av mellanstadiebarnen, både killar och tjejer, nästan alltid äter både frukost, lunch och middag. 90% av mellanstadiebarnen äter nästan dagligen middag, 75% lunch och 70% frukost. När det handlar om nyttiga kostvanor så äter ungefär hälften av alla killar och tjejer, oavsett ålder, frukt dagligen. Hälften av mellanstadiebarnen och 2/3 av ungdomarna i högstadie- och gymnasieåldrarna äter grönsaker dagligen. Det är vanligare att tjejer äter grönsaker än killar. Resultaten visar även att barn och ungdomar med högre socioekonomisk bakgrund i större utsträckning äter nyttig mat, detta gäller även efter kontroll för andra bakgrundsvariabler som utländsk bakgrund.
I en del sammanhang betonas kopplingen mellan fysisk aktivitet och matvanor. Resultaten från undersökningen i Stockholm visar att det bland mellanstadiebarn inte finns några skillnader när det gäller att dagligen äta både frukost, lunch och middag mellan fysiskt aktiva och inaktiva när vi kontrollerar för olikheter beroende på social bakgrund. Däremot visar studien att fysiskt aktiva i alla de undersökta åldrarna i högre utsträckning äter frukt. Inga systematiska skillnader mellan fysiskt aktiva och inaktiva framkom när det gäller att undvika onyttig mat/dryck. En tendens till lägre nyttjande av godis och läsk visades dock bland fysiskt aktiva gymnasieelever.
Hur ser då kopplingen till hälsa ut? När vi undersökte matvanornas direkta inverkan på hälsa (dvs kontrollerat för social bakgrund och fysisk aktivitet) visades bland annat följande:
- Mellanstadiebarn som regelbundet äter frukost eller lunch har i genomsnitt färre psykiska besvär.
- Nyttiga matvanor leder till högre självskattad hälsa i alla åldersgrupper.
- Bland högstadie- och gymnasieungdomar visar intag av onyttig mat/dryck en negativ inverkan på hälsan.
Du hittar hela rapporten under fliken ”Forskningsrapporter” här på hemsidan.